Tiddukla Tadelsant Imedyazen

Asebter n umager | Imagraden | Isalan | Imenzayen | Taftilt | Imawalen | Idlisen-nnegh | Leqdicat-nnegh | Imazighen | Lmed tamazight | English | Español | Français | Arabe | Anmager | Tabrat n Yimedyazen | Arum-agh-d | Imaslad'en | Tamesgida | Amezruy n Tiddukla

 

Tamsalt takatalanit deg Temzikkent n Frankfurt

 

11 Tubeṛ 2007

Timzikkent n yedlisen n Frankfurt (Lalman)

 

Aṭas seg yimura yettarun s tespenyulit ay iγunzan (boycotter) timzikkent (foire) n wedlis tis 59 n Frankfurt (deg Lalman), yerna aseggas-a, tamsalt takatalanit d nettat ay d-yerran lwelha n medden deg temzikkent n useggas-a, imi ay d-texleq deg-s uguren.

 

Timzikkent (foire) n Frankfurt d nettat ay d timzikkent n wedlis (taktabt) tameqrant akk deg ddunit, maca aseggas-a, kra kan n tsaεtin uqbel ma teldi, wid ay tt-id-igan sḥassfen imi ay γaben deg-s aṭas n yimeskaren (auteurs) ispenyuliyen, yerna aseggas-a, d Katalunya ay d tinebgit n yiseγ deg temzikkent-a.

 

”Qrib akk imeskaren (auteurs) yettarun s tespenyulit ay d-yettwaεerḍen ur ttekkan ara, ula d wid yellan d Ikatalaniyen” ay d-yenna, ass n ttlata [9 Tubeṛ], unemhal n temzikkent (directeur de la foire), Jürgen Boos, u yerna-d belli ”ssebba n way-a netta d taγelnaẓri (nationalisme) akk ed umennuγ ay d-yettilin deg Spenyul gar medden n tmiwa yemxallafen akk ed zzux s yiman”.  (Kemmel ...)

 


Ccna n teqbaylit aqbur : Ferhat Madani neγ inuẓar* yettwattun

 

*ifennanen

 

Ferhat Madani yella icennu deg yiseggasen-nni ay deg terbeḥ Ldzayer, maca ass-a yettwattu yerna ur yufi ara anwa ara t-iεawnen akk-n ad qqlent tezlatin-ines ”ur yettεeddi zzman” γer lemwaj n Ṛṛadyu taγelnawt (nationale).

 

Madani d yiwen seg wid ay d-yezwaren s anrar n ccna aqbayli. Yecna ugar n meyya n tezlatin, amur ameqran deg-sent d tid ay deg yecna γef yimeγrasen (ccuhada) n Tegrawla n 1954, maca ass-a, Ferhat Madani la yettḥulfu i yiman-is yettwaεzel seg Ṛṛadyu. (Kemmel ...)

 

Urfan n yiselmaden n tmaziγt deg Bgayet

 

26 Ctembeṛ 2007

Asselmed n tmazight

 

Iselmaden n tmaziγt n twilayt n Bgayet la ttwalin aseggas-a amaynut n tγuri urd win ara d-yawin lxir. Tiddukla-nsen la tettxemmim belli aṭas seg yinemhalen (directeurs) n yiγerbazen (llakulat) banen, seg tura belli ur yelli deg nneyya-nsen ad gen kra akk-n ad snernin asselmed n tmaziγt.

 

Deg yiwet n tseγrut (déclaration) ay aγ-d-yettuceyyεen, tiddukla Tidmi la d-teqqar belli inemhalen (directeurs) n yiγerbazen ur la ttḍafaren ara leqwanen ay d-yessuffuγ weγlif (ministère) imi ay ”ẓran yagi ur ten-yettεaqab yiwen deg tegnit n menwala”. Seg yidis niḍen, Tamehla (Direction) n usselmed ar ass-a werεad d-tessuffeγ kra n teftart (document) ay deg ara d-tesban amek yessefk ad yettwabnu u ad yili usselmed n tmaziγt i sya ar sdat. Iselmaden la d-qqaren belli aγlif (ministère) ur d-yecliε ara yernu ur la ixeddem ara akk ay-n yessefken akk-n ad yaf yiles amaziγ iman-is. (Kemmel ...)

 

 

Zik tella d aṭabu*, ass-a la ssawalen fell-as s lejheṛ : tinettit** tamaziγt deg Libya

 

*tabou

**identité

Ikufan imazighen n Qasr Al Hajj deg Libya

 

Tamsalt n Yimaziγen deg Libya teqqim 37 n yiseggasen d aṭabu, rran-tt deg yidis yerna ur d-yessawal fell-as yiwen, maca taggara-a iduba (autorités) n Libya rran-d ddehn-nsen γer-s yerna testeεṛef yes-s s lejheṛ.

 

Imezdaγen n Libya llan deg-sen 10 % n Yimaziγen neγ ”imdanen ilelliyen” (iḥuṛṛiyen), yerna wigi zedγen ladγa deg yidurar ay d-yezgan deg utaram (lγerb) n Ṭ̣rables neγ deg wenẓul (sud), deg ṣ̣ṣ̣eḥra n tmurt-a anda ara naf Imucaγ (Itergiyen). Imaziγen n Libya la ssutturen seg udabu ad yesteεṛef s tnettit-nsen (identité) tadelsant akk d yiles-nsen, yerna gguman imi ay ten-rran deg yidis seg wasmi ay d-tebda tegrawla (révolution) talibit deg 1969 d wasmi ay yuli Mouamar Kadhafi γer leḥkem deg tmurt-a. Yuγ lḥal, Kadhafi yeqdec acḥal akk-n ad yesseddu tamurt s yiwet n tsertit (politique) yettwabnan γef tkaεṛabt (panarabisme).  (Kemmel ...)

 

 

Tasegdalt* n Tubiret : D lateṛ la yetthuddun

 

*leḥṣ̣in / fort

 

26 Ctembeṛ 2007 

 

Tasegdalt (leḥsin) tateṛkit neγ Lbuṛj n Ḥemza, akk-n ay mazal qqaren-as kra, yeqqel ass-a d ixerban (ruines); d acu kan, ixerban-a yiwen ur la iqeddec akk-n ad iεawed ad ten-yebnu neγ, meqqar, ad ten-yeḥrez u ad asen-yeg leqrar.

 

Zik, Tasegdalt (leḥṣ̣in) tateṛkit tella tebded γef tiγilt umi qqaren Draa El Bordj, d tiγilt εlayen, u tekka-d sennig tsegdalt-nni, ula asmi werεad teγli tsegdalt-nni. Ass-a, tasegdalt-nni yebnan s tḍabit (prisé), la tetteqqel d aγebbar. Tiddukla n Umezruy ed Tesnadrizt (histoire et archéologie), γas yeqreḥ-itt lḥal, maca ur tessaweḍ ad teg acemma akk-n ad tḥudd amkan-a. Taswiεt-a, tiddukla-a tessaweḍ kan ad d-teg tamedyat (maquette) γef tsegdalt-nni akk-n tella deg tallit taεetmanit, asmi ay tettwabna.

 

Γef leḥsab n tmedyat-a (maquette), asektu-a (monument) ikecmen deg umezruy n tmurt, yebna-t Hasan Qurṣ̣u deg 1542. Tasegdalt-a (fort) tella temmug am yetru bu tmanya tuccar. Yal tiγmert seg-s yella deg-s lmedfeε. D wa ay d leslaḥ ay yes llan ttḥuddun akk tamurt ay d-yezzin i tsegdalt-a, yerna iεdawen ur yeshil ara fell-asen ad d-qerrben γer-s.  (Kemmel ...)

 


Tasmizwert* n Yimaziγen n Fṛansa ad teg ass aγelnaw amezwaru n Yiles Amaziγ deg 27 Tubeṛ d-itteddun

 

22 Ctembeṛ 2007

 

*Coordination

 

Tiddukliwin tifṛensisin-timaziγin rẓant-d asalu imi ay d-snulfant ass aγelnaw amezwaru n yiles amaziγ.

Tasmizwert n Yimazighen n Fransa

 

Ma yella nebγa ad nerr iles amaziγ d yiwen seg yilsawen n Fṛansa, ur d-iḍerru ara alama tessutter-it-id tmetti (société). Γef way-a, γas ma yella Tasmizwert n Yimaziγen n Fṛansa la tessuttur seg tsuda tidelsanin (institutions culturelles) akk ed usselmed akk-n ad skecmen asselmed n tmaziγt s tidet γer uγerbaz (llakul), maca la nqeddec daγen s lebγi meqqren akk-n ad d-nessaki tiwaculin, ibalmuden akk ed yinelmaden γef wazal yesεa yiles amaziγ.

 

Mi ara nεeddi seg wawal γer leqdic n tidet, yessefk ad nili nettkel belli asmi ara yebdu usselmed n tmaziγt deg tesnawiyin (lycées), iles amaziγ ad yaf wid ara t-yeγren, meḥsub, inelmaden ifṛensisen-imaziγen ad ssiggzen (ad mmeṛkin) iman-nsen akk-n ad sεeddin tanga (matière) n tmaziγt deg lbak.

 

Seg 1995, azal n 2000 n yinelmaden ara yesεeddayen akayad (examen) n tmaziγt yuran deg lbak, yal aseggas. Ihi yessefk ad neqqim kan deg wanect-a neγ ad neεreḍ ad d-nernu wiyaḍ, am wakk-n yessefk ad nesnerni taγara (qualité) n usselmed n tmaziγt, u ay-a ur d-yettili ara alama llan wugar n medden ara t-id-yessuttren. (Kemmel ...)

 


 

Tiririt n wazal i yemsiweḍ n waman n Saldae (Bgayet)

 

22 Ctembeṛ 2007

Imsiwed n Tuja negh Saldae - Tugna n Salim Aissani

 

 

Deg tezwara n useggas n 2007, tiddukla Gemihab n tesdawit n Bgayet akk d Wammas Aγelnaw n Unadi Azarmezray, Asnemdan d Umezray (Centre National de Recherche Préhistoriquen Anthropologique et historique) bdan amεiwen-nsen akk d yiduba (autorités) n Bgayet d Tuja i lmend n unadi γef umezruy d ttekniyin (techniques) ay yes yettwabna yemsiweḍ n waman n Tuja, deg tallit n Ṛṛuman. Imsiweḍ-a (aqueduc) yebda-d deg tama n Tuja u yebεed s 25 n yikilumitren γef temdint n Bgayet. 

 

Anadi-a iḥuza-d inurar yemgerraden yerna wid ara t-igen bγan ad as-d-rren azal-is i yemsiweḍ n waman n Saldae (isem n Bgayet deg tallit n Ṛṛuman). Lbenyan-a ay yettwaxedmen akk-n ad yessiweḍ aman γer temdint n Bgayet d yiwen seg lbenyanat imeqranen akk n tallit n Ṛṛuman deg twilayt n Bgayet. (Kemmel ...)

 


Iselmaden n tmaziγt la tteḥdiqiren seg wuguren

Tamazight deg ugherbaz

 

La Dépêche de Kabylie – Ljemεa, 21 Ctembeṛ 2007

 

Tnac n yiseggasen ay-a seg wasmi ay tekcem tmaziγt γer uγerbaz (llakul) adzayri, yerna ur tessaweḍ ara ad taf amkan-is deg-s alama ay εeddan acḥal n yiseggasen n yimenγi ay deg ttekkan acḥal n lejyal. Maca γas akk-a ass-a la tettusselmad tmaziγt deg uγerbaz, asselmed-ines mazal-it urzen-t kra n medden yesεan nneyya n diri.

 

Tagnit iweεṛen ay deg tteddren yiselmaden n yiles-a tesskanay-d uguren ay d-tettemlili tmaziγt akk-n ad tennerni. Seg tama, γas ma yella aγlif n welmud (ministère de l'éducation) la d-yessuffuγ leqwanen ara yessifessen asselmed n tmaziγt, kra n yemḍebbren la ttagin ad ddun s leqwanen-a u la as-sseεraqen tikli i usselmed n tmaziγt. Yerna, mi ara nwali ar ass-a mazal xuṣ̣ṣ̣en yiselmaden yemmuzzgen (spécialisés) akk-n ad sseγren tamaziγt, ad nẓer belli imḍebbren ur bγin ara s tidet ad ṣ̣errfen anect yessefken γef tmaziγt akk-n ad tt-snernin.

 

Seg tama niḍen, tamsalt n ussekcem n yiselmaden imaynuten (ijdiden) d yiwen kan yidis ay d-yelhan id-s. Deg yiseggasen imezwura ay deg tebda tmaziγt la tettusselmad deg uγerbaz (llakul), llan la d-ssekcamen iselmaden s uεemmuṛ, ma ass-a, tamsalt-a llan kra la ttkukrun ad d-ssiwlen fell-as. Yuγ lḥal, llan yiselmaden igan agatu (contrat) ay deg ara slemden tamaziγt tlata yiseggasen, u asmi ay ifuk ugatu-nni, ufan-d iman-nsen mazal ur sεin ara aẓayer (statut). D ay-a ay yejjan iselmaden-a, yal aseggas, ad ttmenṭaren deg yegniren (couloirs) n yiγerbazen amar ad d-afen win ara ten-iεawnen ad frun ugur-nsen. (Kemmel ...)

 

 

Taqbaylit tezmer ad tenger γef leḥsab n yiwet n tezrawt* n UNESCO

 

Alogo

 

* Tazrawt : étude.

 

(Dépêche de Kabylie, 19 Ctembeṛ 2007)

 

Imuzzag (spécialistes) n UNESCO seg melmi kan ay fuken yiwet n tezrawt (études) ay gan γef teγzi n leεmeṛ n yilsawen (lluγat). Tazrawt-a tekcef-d belli 10 yilsawen ay yettmettaten deg useggas deg ddunit.

 

Tamurt ay deg negren aṭas akk n yilsawen d Ustṛalya. Zik, llan ttusseqdacen deg tmurt-a 400 yilsawen, ma ass-a, qqimen-d kan 25 seg-sen.

 

Γef leḥsab n wid d-igan tazrawt-a (étude), iles yesεan ugar n umelyun n medden ay t-yesseqdacen mazal yezmer ad yedder azal n xemsin n yiseggasen neγ ugar, maca ay-a yeqqen daγen γer wamek yettusseqdac yiles-a ed yinurar anda ay yettusseqdac. (Kemmel ...)

 

 

Fatima Bououchane : Tameṭṭut ay d-yerẓan asalu n ssinima tamaziγt

 

Anwa ur neẓri ara isura n Bu Tfunast, Tihiya, Tamγart n Wureγ neγ Tigigelt ? Isura-a, d wid ay d-yerẓan asalu deg ssinima n tamaziγt ay ten-id-igan, d Imaziγen ay ten-id-igan yerna ssawalen s tmaziγt, aṭas n medden ur ten-nessin ara, maca isura-a sseḍsen u ssrun aṭas n medden niḍen ula deg tuddar tubεidin akk n Ssus akk d tmiwa niḍen n Meṛṛuk anda ay ssawalen tamaziγt. Fatima Bououchane d yiwet seg wigi. Asmi ay tfuk taγuri deg uγerbaz (llakul) amenzu, Fatima teqqel tettaru isefra s taεṛabt akk d tmaziγt. Asmi ay tesεa 16 n yiseggasen, teqqel d «tanaddamt», am yinaddamen imaziγen n Ssus.

 

Deg 1970, Ssi Abdallah Anidif, ad t-yeṛḥem Ṛebbi, yellan d amekfaḍu (animateur) n d aneγmas (amesjeṛnan) ameqran n terga n tmaziγt n RTM, u d win yettwassnen s yisem n  Σemmi Musa, yefka-as i Fatima yiwet n tesgilt (nnuba), d nettat ara tt-id-yettqeddimen deg ṛṛadyu s tmaziγt. Tasgilt-a isem-is Lḥadit n Temγart, u teqqim Fatima la tt-id-tettqeddim sin n yiseggasen, yal ass n lexmis, deg ṛṛadyu n Agadir. Sakk-in, Fatima teffeγ seg ṛṛadyu u tedda γer temdint n Leεyun anda ay teqdec deg yiwet n teṛmist (takebbanit) n ṣ̣ṣ̣yada n yiselman. Tella mazal-itt meẓẓiyet. (Kemmel ...)

 

Arraz i umezgun amaziγ deg Meṛṛuk

 

Tamezgunt tamazight deg Merruk

 

Akk-n ad d-yeflali yedles amaziγ, yennulfa-d warraz ara yettunefken i wid iẓewren deg wenrar-a.

 

Arraz-a yerza amezgun (théâtre) amaziγ [deg Meṛṛuk], semman-as arraz n yedles amaziγ u win ara t-yawin ad t-nessen deg wayyur-agi n Tubeṛ. D Tiddukla Tameṛṛukit n Unadi akk d wembaddel adelsan ara t-yefken i win ara d-yettwafernen yuklal-it.

 

Deg wussan n Tfaska taγelnawt (festival national) tis setta n umezgun amaziγ ay teεzem tiddukla-a ad d-tesnulfu arraz-a. Seg wasmi ay d-tennulfa tiddukla-a ara tqeddec akk-n ad d-yeflali yedles amaziγ u ad nnernin wuẓwiren yebdan tikli-nsen deg wenrar-a. Maca, uqbel kulci, tiddukla-a tga leqdic d ameqran akk-n ad yaf yedles amaziγ amkan-is deg wenrar n yedles ameṛṛuki, yerna twet akk-n ad yettusteεṛef s yedles amaziγ u ad yettwaḥseb d idles i yiman-is, s ccan-is, u ad yettuqader akk-n yella. D acu kan, ccγel am wa yeḥwaj assekcem n yiles amaziγ seg ussileγ (formation) n yikataren (cadres) imi d ay-a kan ara yejjen ayt yedles amaziγ ad sseddun imenzayen-nsen (principes) akk-n yessefk. (Kemmel ...)

 


 

 

Tiddukla Tadelsant Imedyazen
Association culturelle Imedyazen
BP 129 Poste Didouche Mourad
16006- Alger - Algérie
Tel. (+213) (0) 64 77 07 37