Tiddukla Tadelsant Imedyazen

Amezruy n tiddukla

Asebter n umager | Imagraden | Isalan | Imenzayen | Taftilt | Imawalen | Idlisen-nnegh | Leqdicat-nnegh | Imazighen | Lmed tamazight | English | Español | Français | Arabe | Anmager | Tabrat n Yimedyazen | Arum-agh-d | Imaslad'en | Tamesgida | Amezruy n Tiddukla

Si Tesdawit n Bab-Ezzouar gher Tizi n Tira
 

Si 1986 ar ass-a, Tiddukla-nnegh tewwi-d yiwen umecwar' ghezzifen n 20 yiseggasen n leqdic. Ula d yiwwas ur nefcil, ur newwit nneh', xas ma yella âeddant kra n talliyin i deg nghab ghef tqaâet. Seg wasmi ay nebda la nettaru isefra s tmazight, nessent'ad'-iten deg yigherban n tesdawit, di tallit n tugdi, alamma ay d ass-a, mi akka ay d agh-yessawed' R'ebbi gher lebghi-nnegh, nessuffegh-d kra yedlisen, amezruy ghezzif, maca ad d-neh'ku kan lmufid, u nessaram ad ikemmel umezruy-nnegh gher sdat, ma yebgha R'ebbi, imi mazal nesâa at'as n tghawsiwin ay nebgha ad tent-nexdem, mazal asirem yernu mazal lxir gher sdat ncalleh.

 
Isem n tiddukla, imedyazen, d asget n wawal « amedyaz » yernu anamek-is  "win yettarun negh ay d-yeqqaren isefra", d acu kan, anect-a ur yebghi ad d-yini d akken wid yettekkan di terbaât-a d at isefra :-)
 
Di Meghres n 1986, di tesdawit n Bab-Ezzouar, texdem yiwet n terbaât n tmedyazt (poésie) timzikent (exposition) n yisefra i deg amur deg-sen yura s tmazight. I ten-id-yegren gher temzikent-a d kra n yinelmaden yessefruyen s teqbaylit, d wid ih'emmlen tamedyazt n teqbaylit. Inelmaden-a mlalen d yemd'ebber n tesdawit yettukellfen s yedles (culture) i wakken ad ttekkin di leqdic adelsan n tesdawit ass n 26 Yebrir 1986. Sakkin, snulfan-d yiwet n terbaât n tmedyazt umi semman Imedyazen ass n 5 Magu 1986.
 
Yugh lh'al, inelmaden-agi swejden-d yiwen n leqdic adelsan i yes bdan, i deg llan yisefra, ccna n ucewwiq d wawal ghef tsekla (littérature) taqbaylit tatlayt (orale). D wagi ay d leqdic amezwaru i yes yebda umecwar' ghezzifen n wayen ara yughalen mbeâd d amazday (collectif) adelsan Imedyazen ay igan leqdic d ameqran di tesdawit i tutlayt d yedles amazigh si 1986 alamma ay 1990. Seg umazday-agi ay d-tekka tiddukla tadelsant Imedyazen ara iqeddcen ar ass-a, maca yeqqim-d wass n 6 Magu 1986, ass i deg d-tlul terbaât-nnegh tamezwarut, d ass n umulli (anniversaire) n tiddukla-nnegh, xas ma yella imir-n werâad ur s-nsemma ara "tiddukla".  
 
Tarbaât n Yimedyazen tettunefk-as tzeqqa di tesdawit u tughal deg-s ara tqeddec. Si Tuber' n 1986 d asawen, ifel leqdic n terbaât-agi yernu yennerna s tmeghriwin n ccna amazigh i deg tecna terbaât "Immunen". Di Dujember' 1986, tarbaât n Yimedyazen tga timzikkent n yisefra yuran merr'a s tmazight. D ayen yellan d amaynut imir di tesdawit, yernu aya yessefr'eh' at'as n yinelmaden yeffuden idles amazigh. Inelmaden bdan la d-keccmen s wat'as gher terbaât n Yimedyazen, yernu, tarbaât-agi yellan zik tqeddec kan ghef yisefra n tmazight, tughal, seg yimir-n, la tessefray ad teqdec ghef wayen yugaren aya. Di Fur'ar n 1987, tughal terbaât-nnegh d Amazday (collectif) Adelsan Imedyazen yekkaten ghef tutlayt d yedles amazigh. Syin ay d-iban umazday-a d win ay ikecmen s annar n umennugh ghef tmazight. Di Meghres n 1987, yexdem umazday yiwet n temzikkent ghef tsekla taqbaylit tatlayt akk d yiwet n temlilit n tmedyazt i deg d-yecna ucennay Adel Mzab. Si tama nnid'en, yettekka umazday Imedyazen di tmeghra n wesmekti wis 7 n Tefsut n Yimazighen di Tizi Wezzu, u yexdem di tesdawit n Bab-Ezzouar tameghra n ccna deg wass n 28 Yebrir 1987, d tameghra i deg d-cnan Yideflawen d Yicenwiyen. 
 
Di Yebrir n 1987 ay yemlal umazday n Yimedyazen akk d umassan ameqran n tmazight, Ramdane Achab, akk d umussnaw ur nesâi tamtilt, Dda Lmulud At Mâemmer' (Mouloud Mammeri). Timlilit ay d-mlalen Yimedyazen d yergazen am wigi di tallit am tinna d ayen ay inejr'en abrid ara tagh terbaât-agi di leqdic-is ghef tmazight. Ramdane Achab yella imir d aselmad n tusnakt (mathématiques) di tesdawit n Tizi Wezzu, d yiwen seg yimeghnasen (militant) imeqranen n Umussu (mouvement) Adelsan Amazigh (MCB), d amassan u d amnadi di tutlayt. S tallalt-is, yella-d uselmed amezwaru n tmazight di Bab-Ezzouar. Achab Ramdane yella yettas-d yal Lar'ebâa tameddit si Tizi Wezzu gher Bab-Ezzouar akken ad yesselmed tira n tmazight i wazal n 20 yinelmaden yellan imir deg umazday n Yimedyazen. Akk-n ay tt-id-yewwi azal n useggas d wezger negh ugar. D netta ay d-yerran lwelha-nnegh gher temsalt n tira. Fell-as ay d-nelmed tira n tmazight, acku uqbel, nella nettaru akk-n kan d-tusa. Aselmed-agi yessuz' amazday-nnegh gher sdat imi ay iwelleh leqdic-is gher wesmil (promotion) n tira d unadi n tutlayt. Yughal yeswi n umazday adelsan Imedyazen d abeggen n wazal n tutlayt s tira n tmazight. Timzikkniyin yuran s tmazight ay iga umazday-agi flent i tesdawit n Bab-Ezzouar yernu wwd'ent tisdawiyin nnid'en am Dergana d Tizi Wezzu.
 
Aggur n Yunyu 1987 d win ara d-yeqqimen yura s yisekkilen n wuregh (ddheb) deg umezruy n tiddukla Imedyazen. Si 6 gher 11 Yunyu 1987, yexdem umazday ddur't tadelsant tamezwarut s wahil (programme) amer'kanti. Tella deg-s temzikkent meqqren yuran s tmazight negh i lmend n tmazight, i tikkelt tamezwarut, yettwaxdem yiwen n wahil n wurar n yisekkilen (lh'ur'uf) s tmazight deg uselkim (ordinateur). D Ahcene Oubagha ay d-igan urar-agi. Di ddur't-nni, llan-d tlata yisaragen ifazen, gan-ten-id yimassanen ay d-yettwaâerd'en : Dda Lmulud At Mâemmer', Ramdane Achab akk d Malha Benbrahim. Tekfa ddur't tadelsant s tmeghra n ccna i deg cnan "Yines'liyen".
 
Mi d-yezzi useggas asdawan (universitaire), di Tuber' 1987, tenneqlab lih'ala di tesdawit ghef umazday (collectif) adelsan Imedyazen imi ay t-ssuffghen yemd'ebbren n yedles n tesdawit s tzeqqa-nni i deg yella iqeddec. Ufan-d ssebba dakken amazday n Yimedyazen yessexdem ttawilat n tesdawit i tmazight kan uy maci i wayen nnid'en. Maca yughal umazday la iqeddec ghef tmazight di tesdawit am trebbuyaâ yettemdeggaren imir di tesdawit deg wennar n weskasi n tekta (débat d'idées). Di tallit-nni (zzman), xas d tuffirt, tella tsertit (politique) s wat'as di tesdawit. Llant at'as n trebbaâ tisertiyin (tuffirin !). Maca, xas sseffghen-t si tzeqqa-s, tabghest (lkur'aj) n umazday n Yimedyazen ur yenqis ara u ikemmel leqdic-is ghef tmazight. Wid yettekkan deg-s r'uh'en, di Yennayer n 1988, s agharam asdawan (cité universitaire) n Tizi Wezzu, anda ay n-kkan 10 wussan, akk-n ad d-swejden timzikkent n ddur't tadelsant tis snat ghef tmazight.
 
Asmi ay d-ughalen gher tesdawit n Bab-Ezzouar, ssutren seg yemd'ebbren n taddart tasdawant ad asen-ddjen ad gen din ddur't tadelsant. Ugin-asen. Tekka akk-n tazzla d umennugh alamma ay d Magu 1988, anda ay xedmen Yimedyazen ddur't-nsen tadelsant yecban tamezwarut-nni, ghas akk-n ugin ad asen-fken amkan di taddart tasdawant. Xedmen-tt deg yiwen n wemr'ah' mechur'en di tesdawit n Bab-Ezzouar, qqaren-as "Amr'ah' Alemmas" (le Hall Central). Ussan-nni ay d-teffegh tesghunt "Taftilt" deg wutt'un-is amezwaru.
 
Di Ctember' 1988, inuda umazday ad d-yessebded tiddukla tadelsant s wudem n lqanun, maca, si tama, lqanun adzayri n tallit-nni ur yessishel ara talalit n tiddukliwin, si tama nnid'en, cwal yekkren di Tuber' 1988 iwexxer tamsalt-a. Alamma ay d Dujember' 1988 ay d-yeffegh wutt'un wis sin n "Taftilt".
 
Dda Lmulud n At Mâemmer', ad fell-as yeâfu R'ebbi, yemla-yagh-d kra seg yinelmaden-is, gar-asen yella Amar Zentar d Amar Yahiaoui. Nessuter-asen ad kemmlen aselmed i d-yebda Ramdane Achab di Yebrir n 1987. Dgha, d nitni ay yesseghren tamazight di tesdawit n Bab-Ezzouar deg useggas asdawan n 1988-1989. Sakkin, si Tuber' 1989 d asawen, d amazday adelsan n Yimedyazen s yiman-is ay irefden aselmed ilelli n tmazight di tesdawit n Bab-Ezzouar.
 
Ass n 3 Yulyu 1989, msefhamen wid yellan deg umazday n Yimedyazen ad rren tarbaât-nsen d tiddukla s wudem uns'ib (officiel) d wakken iwata i lqanun amaynut ghef tiddukliwin. S wakk-a, sbedden-d ass n 24 Ctember' 1989 Tiddukla Tadelsant Imedyazen umi yettunefk ttesrih' n leqdic ass n 31 Tuber' 1989 sghur twilayt (lwilaya) n Ldzayer.
 
Di Ctember' 1989, texdem tiddukla-nnegh timzikkent iwehhan s asaki n yinelmaden d uwelleh-nsen di temsal n tira s tmazight. Imedyazen n yimir llan qrib merr'a di tesdawit n Bab-Ezzouar. Di Fur'ar' n 1990, heggan u ssuddsen ddur't tadelsant tamazight tis 3 di taddart tasdawant n Bab-Ezzouar, u rnan ssuffghen-d utt'un wis 3 n tesghunt "Taftilt" di Yebrir 1990. Bdan sakkin yinelmaden la d-ssiggizen (la d-ttmer'kin) iman-nsen gher temsirin (ddur'us) n tira n tmazight ay txeddem tiddukla tadelsant Imedyazen di tesdawit. Azal n 90 yinelmaden ay id'efren aselmed-agi. D Hamid Oubagha, Mohamed Bouloufa d Abdelkader Baaziz ay d-yelhan d uselmed-agi. Mi yekfa useggas asdawan 1989-1990, yufa-d lh'al tesselmed tiddukla-nnegh tira n tmazight i wazal n xemsin ar settin yinelmaden akk-n ay gh-tt-yesselmed Ramdane Achab. Kra deg-sen lemden-tt akk-n ilaq. D wigi akk ay iqublen deg useggas asdawan 1990-1991 aselmed n wazal n 900 yinelmaden di tesdawit n Bab-Ezzouar.
 
Yughal leqdic n tiddukla yeqqen gher temsal n tira n tmazight d unadi i tutlayt. Yili di Yennayer 1991, tesnulfa-d tiddukla tadelsant Imedyazen aselmed n tira n tmazight s tebr'atin. Teddem tiddukla tessiggez (temmer'ka) 53 yinelmaden imezwura s tebr'atin. Widak d-yelhan d uselmed-agi bdan ttxemmimen amek ara d-gen adlis (taktabt) n yilughma (exercices) i wakk-n ad ssisehlen almad n tira.
 
Si Yunyu 1991 d asawen, teffdegh-d tiddukla tadelsant Imedyazen si tesdawit gher berr'a ! Ghas akk-n ur tesâi ara amkan n leqdic d wallalen idjehden, tiddukla-nnegh tkemmel aselmed-agi n tira n tmazight s tebr'atin ar ass-a. Yernu xas ur nesâi ara amkan n leqdic, tiddukla-nnegh tessawed' ad tesselmed tira n tmazight i tmeyyatin n medden. Leqdic-nnegh n uselmed leâmer' yeh'bis yernu maci d yiwen, maci d sin ay nger s annar n tira.
 
Kra seg yinelmaden umi nesselmed tamazight ughalen d iselmaden n tmazight ghur-negh. At'as n yinelmaden nnid'en kemmlen amecwar'-nsen anda nnid'en. Maca tarmit-a (ttejr'iba) taghezfant di tira n tmazight d tin yerran tiddukla tadelsant Imedyazen si tiddukliwin yuz'an mlih' di temsalt-a, yettd'afaren amecwar' ay d-tewwi tira n tmazight seg yiseggasen n tmanyin alamma ay d asmi ay tekcem s agherbaz (llakul). Amecwar' n tira n tmazight ned'fer-it alamma ay d asmi ay d-tella temlilit n 1996, i deg nnejmaâen yimassanen n tutlayt tamazight n INALCO (gar-asen Salem Chaker) i wakk-n ad msefhamen ghef yilugan (règles) ara ssersen i lmend n tira n tmazight s wudem is'ehh'an. Uqbel ma ssersen yimassanen n INALCO ilugan-agi, llan wid yettarun tamazight la ttmerz'an wagar-asen, yal yiwen yeqqar-as "d ibawen-iw kan ay yettewwan". Nezmer ad d-nini dakken tiddukla-nnegh seg wasmi ay d-yebda leqdic-is ghef tira, di 1987, ara tetttd'afar u tettekkay deg wesqerdec n temsal ay d-yeqqnen gher tira n tmazight. Tiddukla-nnegh tga 8 n tedliwin n yikayaden (examens) seg wasmi ay tebda la tesselmad tamazight, yernu tessuffegh-d at'as n yinelmaden yessnen ad arun s tutlayt-nnegh.
 
Si tama nnid'en, tiddukla-nnegh tesseqdec at'as ttawilat n tsenselkimt (informatique) i usishel n tira n tmazight. Leqdic-a d win i yes d-lhan yijenyur'en-nnegh n tsenselkimt Ahcene Oubagha d Abdelkader Baaziz. Wigi snulfan-d tisefsa (fontes) i lmend n tira n tmazight seg uselkim (ordinateur) di 1991-92, sakkin, ikemmel Hamid Oubagha la iqeddec i lmend n wesnulfu n wugar n tsefsa i lmend n ucebbeh' n tira n tmazight.
 
Deg umecwar' aghezfan ay d-tewwi tiddukla di leqdic ghef tmazight, tebna-d i yiman-is akufi n yedlisen (tamkerd'it - bibliothèque) i deg llan wat'as n yedlisen imeânen ghef tmazight, amezruy d yedles amazigh.
 
Deg useggas n 2000, teqdec tiddukla-nnegh deg wexxam n tiddukliwin n Ldzayer tamaneght ay d-yuzgan di Bouloughine. Din ay tessawed' ad teg timzikkent, ghas d tamect'uh't, maca tessawed' ad d-tejbed yis-s u ad tissin yis-s at'as n medden imeânen. Di temzikkent-a ay d-yellan deg waggur n Ghuct, 2000, neâred'-d  Allaoua Rabhi ay d agh-d-igan asarag ghef td'ullit (nécessité) n useqdec n tmazight. Xas akk-n d ussan n unebdu n leh'r'ur', aghamac la yett'erd'iq, usan-d kra n medden u sfer'h'en-agh s weh'dar'-nsen. D aya ay d agh-igan ifadden i wakk-n ad nkemmel leqdic-nnegh.
 
Deg Wexxam n Tiddukliwin n Bologhine nella la nesselmad tamazight yal ass n Lexmis tas'ebh'it di tzeqqa. Ssiggzen-d (mmer'kan-d) kra yinelmaden yernu nessawed' ad d-nexleq tarbaât ara iqeddcen di rr'uh' n tegmat d leqder wagar-anegh.  
 
Di tezwara n 2001, iweffeq-agh R'ebbi u nessawed' ad d-nessuffegh adlis-nnegh amezwaru. Hamid Oubagha d Nadia Yarmeche yeffegh leâtab-nsen gher tafat asmi ay d-yeffegh wedlis n "Ilughma i Tira n Tmazigh". Adlis-agi d win i deg d-jemâen akk timsirin (ddur'us) ay tella tiddukla la tent-tesselmad i yinelmaden-is di tesdawit negh d tebr'atin. Yugh lh'al, akk-n d-nenna sufella-yagi, at'as aya seg wasmi ay xemmen, wid ay d-yelhan d useled n tmazight ghur-negh, i wakk-n ad d-ssuffghen timisirin-nsen deg wedlis, maca alamma ay d 2001 ay d-yeldi R'ebbi tiwwura, yeffegh-d wedlis-a di tez'rigin n Baghdadi. Seg yimir-n d asawen, yughal wedlis-a d llsas n uselmed-nnegh. Wid ara yeqqaren ghur-negh tamazight, ama di tzeqqa negh s tebr'atin ttaghen adlis-agi yernu yis-s ay ttd'afaren timsirin-nsen. "Ilughma i Tira n Tmazight" d ttawil ifazen i uselmed n tira n tutlayt-nnegh. Deg-s llant temsirin, am wakk-n ay yezmer unelmad ad yaf deg-s ilughma (exercices) d useghti-nsen (as'ehh'eh').
 
Deg tgara n useggas n 2001, asmi ay d-nerra s lexbar dakken neqsen wid ara d-yessiggizen (ara d-yettmer'kin) i wakken ad lemden tamazight, neâzem ad neg lh'emla n uxebber i wakk-n ad issinen ledjyal ijdiden tiddukla-nnegh ad z'ren, wid yebghan ad lemden tira n tmazight dakken nella u nezmer ad ten-nâiwen. Imi ur nesâi ara ttawil i wakk-n ad d-neg adellel deg yeghmisen (ijer'nanen), neâzem ad nesseqdec ttawil yellan ger yifassen-nnegh. Nebda la nferreq tinazalin (affichettes) i wakk-n ad nxebber ugar n medden dakken la nesselmad tamazight, u nessawed', s wanect-a, ad nissin d-nejbed at'as n medden i wakk-n ad d-ssiggzen (ad d-mmer'kin) gher temsirin-nnegh (ddur'us).  Nkemmel la s-d-nettara tar'wih't i leqdic-nnegh n uselmed cwit' cwit', maca deg wagguren ineggura n 2001, yed'ra-d wayen i ghef ur nebni ara, Axxam n Tiddukliwin n Bologhine yeghleq tiwwura-s ghef akk tiddukliwin, ur nez'ri d acu ay d ssebba, u mbeâd ma nufa-d amkan i deg nerked, nughal tikkelt nnid'en la nettment'ar di berr'a.  
 
D acu kan, di tezwara n 2002, nessawed' ad d-naf amkan deg wexxam n yedles n Aissa Messaoudi, di Hussein-Dey. Nesselmed tamazight dinna, yernu nkemmel la nettnejmaâ deg wexxam-agi yal aggur, alamma ay d 2005. Imi axxam n yedles n Hussein-Dey yuzga-d deg yiwen wemkan yeffren, ghas nella nebgha ad neg irmuden (activités) d timezikkniyin, maca nella nez'ra dakken ur d-ttasen ara wat'as n medden ghur-sent.
 
Deg unebdu n 2003, tebda tiddukla-nnegh la d-tessuffugh aghmis-is (ajer'nan) aliktr'unan di internet, win umi nsemma Tabrat n Yimedyazen. Aghmis-agi nella la t-nettazen i tmeyyatin n medden, yernu yeâdjeb-asen i wat'as n medden ay yellan qqaren-t, ttgen-agh-d ifadden i wakken ad nkemmel. S weghmis-agi ay d-nessen kra n yimeddukal imaynuten, yernu nesnemmir wid ay yeddmen aghmis-a u ssersen-t-id deg yideggen-nsen n internet. Tabrat n Yimedyazen d aghmis ay d-yettmeslayen, s umata, ghef termiyin (ttejr'ibat) n yegduden nnid'en deg wayen yerzan asnerni n tutlayin-nsen, u yis-s, nebgha ad nessiwed' izen i Yimazighen i wakken ad asen-nini dakken i wakk-n ad nesnerni tutlayt-nnegh yessefk ad nefk leâtab i ter'wih't, yessefk ad tt-nemmeslay u ad naru yis-s akk-n gan akk yegduden nnid'en ay yessawd'en ad d-ssidren tutlayin-nsen.
 
Di tezwara n 2004, texdem tiddukla-nnegh sin yisaragen (conférence) deg wexxam n yedles Aissa Messaoudi. Amenzu d win n Yennayer 2004, i deg ay d-neâr'ed' yiwen n umeddakel d amaynut, Zahir Benachour, ay d-yusan si Bgayet gher Ldzayer i wakken ad d-yemmeslay ghef termit (ttejr'iba) n weghmis Iz'uran, d lh'if ay r'wan wid ara yettnadin ad as-fken i tmazight aghmis negh tasghunt (revue). Sakkin, di Fur'ar' n 2004, i lmend n wesmekti n tmattant n Dda Lmululd n At Mâemmer', neâr'ed'-d Yidir Ahmed-Zaid akk d tmett'ut-is Malika, i wakk-n ad agh-d-gen asarag ghef tudert d leqdic n Dda Lmulud, ad fell-as yeâfu R'ebbi. Di temlilit-agi yeh'der' digh Dda Abdallah Hamane ay d-yusan si Wehr'an, yernu neqqar tanemmirt tameqrant i Rr'adyu Tis Snat ay d agh-iâawnen deg uxebber n medden dakken ad d-yili usarag-agi.
 
Di Meghres n 2004, tessuffegh-d tiddukla-nnegh adlis nnid'en : wagi d utt'un amezwaru n Tizi n Tira, win umi nsemma "Nuja d kra n tmucuha nnid'en". Tizi n Tira d yiwet n telkensit (collection) n yedlisen, la nettxemmim ad tt-id-neg seg useggas n 2001, u deg-s, nebgha ad d-nejmeâ s kra n wayen ara d-nleqqed' d awal aqdim seg yimawen n wid ay d-mazal cfan. Nuja d kra n tmucuha nnid'en d ammud (receuil) n tmucuha ay d-yelqed' Hamid Oubagha sghur yemma-s. Llant deg-s azal n âecr'a n tmucuha tiqdimin n Tmurt n Leqbayel, yernu kra deg-sent, ahat, werdjin ttwarunt. "Nuja" d az'ru amezwaru di leqdic-nnegh i lmend n welqad' n tgemmi tatlayt (patrimoine oral), yernu nettekka yis-s di temzikkent n wedlis amazigh n Yebrir 2004, ay iga Useqqamu Unnig i Timmuzgha di Tubiret (Bouira).
 
Timliliyin-agi ddjant tiddukla n Yimedyazen ad txemmem i wakk-n ad d-terr tasghunt-is Taftilt s annar. Naqal nella la nettxemmim ad tt-id-nessuffegh s ttawil yellan ger yifassen-nnegh, ghas ixuss', maca awi-d kan ad d-teffegh. D acu kan, mbeâd ma nxemmem mlih', nufa-d dakken ttafxir kan ad tt-d-nejmeâ citt' n tedrimt u ad tt-id-nessuffegh deg wexxam n tez'rigin (éditions).
 
Di tezwara n 2005, tessuffegh-d tiddukla-nnegh sin yedlisen nnid'en. Yiwen d "Adlis n Tghuri" (livre de lecture) i deg ay d-nessedda id'risen n wat'as seg wid yuran s tmazight. S wedlis-agi, nebgha ad nefk i medden tagnit i wakk-n ad issinen kra seg wid yuran s tmazight, ad z'ren dakken llan wid yuran u yella wayen yuran s tutlayt-nnegh, d ayen yuklalen ad as-nsemmi "tasekla", u ad aghen tanumi ad qqaren tamazight. "Adlis n Tghuri" nebgha digh ad t-nernu gher wedlis-nni n temsirin (ddur'us) n tmazight ay nettceyyiâ i yinelmaden-nnegh. Dgha, di lweqt i deg "Ilughma i Tira n Tmazight" ad yili d ad'ris i yes ara lemden ilugan n tira, "Adlis n Tghuri" ad asen-yili d adlis i yes zemren ad lemden u ad nnamen taghuri s tmazight. Ma d adlis-nnegh amaynut nnid'en d "Tizimert n Lfett'a", d utt'un wis sin n Tizi n Tira, u tura-t-id Ghania Khouchi. Wagi d ammud-nnegh wis sin n tmucuha, ttwaleqd'ent-d si tama n Udekkar' (di Bgayet). Nuja, Tizimert n Lfett'a akk d Wedlis n Tghuri nettekka yis-sen di tmeghra n wesmekti n tmattant n Muh'ya, ay d-yellan di Yebrir 2005, di Tizi Wezzu.  
 
Deg unebdu n 2005, tiddukla-nnegh terna tessuffegh-d utt'un wis 3 n Tizi n Tira, d ammud n tmucuha amaynut umi nsemma "Azal n Tidi". Adlis-agi d Kahina Ammari ay t-id-yuran, yernu tewwi-d deg-s at'as n tmucuha ur nettwassen ara anda nnid'en. Di temzikkent n wedlis amazigh n Ctember' 2005, ay d-yellan di Tubiret i tikkelt tis snat, tettekka tiddukla-nnegh s r'ebâa yedlisen-agi ay d-tessuffegh di qell n sin yiseggasen. Nezmer ad d-nini dakken nerra-yas-d tar'wih't akk-n ilaq i leqdic-nnegh, yernu mazal-agh la nessefray ad d-nessuffegh idlisen nnid'en sya gher sdat ma yebgha R'ebbi.
 
Qrib ad d-yeffegh wutt'un amaynut n Tizi n Tira, d win ay d-thegga Karima Baha, u deg-s nezmer ad naf at'as n yenzan d teh'kayin i seg d-kkan.
 
Deg useggas n 2006, aql-agh nâewwel ad d-nerr tasghunt-nnegh Taftilt s annar akk-n ilaq, yernu la nessefray ad d-nessuffegh amawal n ldjib n tmazight ara iâawnen at'as wid ilemmden tamazight. Tiddukla la tessefray daghen ad tesnerni adeg-yines n internet u ad t-terr d adeg ara inefâen medden s yisallen ama ghef tiddukla-nnegh negh ghef yedles d tutlayt tamazight, am wakk-n mazal-agh la nessefray ad nernu ad d-nessuffegh ma cwit' tlata wutt'unen n Tizi n Tira, ma yebgha R'ebbi.  
 
Wid negh tid ay yebghan ad lemden tamazight ghur-negh negh ad d-ttekkin di leqdic-nnegh neqqar-asen mr'eh'ba u zemren ad d-rnun ighallen-nsen ghur-negh skud ttqadaren imenzayen-nnegh (principes) yernu skud xd'an i wayen umi texd'a tiddukla. Tiddukla-nnegh la tteddu s leâqel, maca tessawed' ad texdem at'as n tghawsiwin s tallalt n wussisen (lmedjhudat) ay gan warrac d tullas yettekkan deg-s, ladgha aselway-is Hamid Oubagha. S tikli-yagi ay tebgha ad tkemmel gher sdat u tessaram ad yessuffegh R'ebbi leâtab-is gher tafat u ad tettekki deg wesnerni d weh'raz n tmazight lxers'um s cwit'.
 
Sghur Hamid Oubagha d Omar Mouffok
Aselway d umaru amatu n Tiddukla
6 Dujember' 2005
 
 
Tiddukla Tadelsant Imedyazen
Association culturelle Imedyazen
BP 129 Poste Didouche Mourad
16006- Alger - Algérie
Tel. 064 77 07 37 
 

Tiddukla Tadelsant Imedyazen
Association culturelle Imedyazen
BP 129 Poste Didouche Mourad
16006- Alger - Algérie
Tel. (+213) (0) 64 77 07 37