Zik tella d aṭabu*, ass-a la ssawalen fell-as
s lejheṛ : tinettit** tamaziγt deg Libya
*tabou
**identité
Tamsalt n Yimaziγen deg Libya teqqim 37 n yiseggasen d aṭabu, rran-tt deg yidis yerna ur d-yessawal fell-as
yiwen, maca taggara-a iduba (autorités) n Libya rran-d ddehn-nsen γer-s yerna testeεṛef yes-s s lejheṛ.
Imezdaγen n Libya llan deg-sen 10 % n Yimaziγen neγ ”imdanen ilelliyen” (iḥuṛṛiyen),
yerna wigi zedγen ladγa deg yidurar ay d-yezgan deg utaram (lγerb) n Ṭ̣rables neγ deg wenẓul
(sud), deg ṣ̣ṣ̣eḥra n tmurt-a anda ara naf Imucaγ (Itergiyen). Imaziγen n Libya la ssutturen
seg udabu ad yesteεṛef s tnettit-nsen (identité) tadelsant akk d yiles-nsen, yerna gguman imi ay ten-rran deg yidis
seg wasmi ay d-tebda tegrawla (révolution) talibit deg 1969 d wasmi ay yuli Mouamar Kadhafi γer leḥkem deg tmurt-a.
Yuγ lḥal, Kadhafi yeqdec acḥal akk-n ad yesseddu tamurt s yiwet n tsertit (politique) yettwabnan γef
tkaεṛabt (panarabisme).
Deg Meγres iεeddan, Kadhafi yerna yenkeṛ tikkelt niḍen belli llan Yimaziγen deg Libya, u
yeggul ar ad yessenger ”wid yebγan ad zerεen ssem n temharsa (colonialisme)”. Kra n wayyuren sakk-in,
yeḍra-d way-n werjin neḍri deg tmurt-a, imi adabu alibi yuwey-id, gar 14 d 15 Γuct, imnuda akk ed yimeγnasen
(militants) imaziγen γer yiwen n usensu (hôtel) d ameqran deg Ṭ̣rables akk-n ad sqerdcen γef ”timmuzγa”
deg Libya ”gar tidettit (authenticité) ed tetrara (modernité)”.
Aselway n Weswir Amaḍlan (Congrès Mondial) amaziγ, Belkacem Lounès yesteṛḥeb s ”ussumer-agi
(initiative) amezwaru yellan d asurif abγas (courageux) i lmend n wesqerdec γef yiwet n temsalt yesεan azal
meγγren γer wakk Ilibiyen”. Amnadi amaziγ alibi Chichank Issa yenna-d, seg tama-s : ”timmuzγa
n Libya d ajrid azewwaγ, ur yessefk γef yiwen ad t-iεeddi”. ”Tura nezmer ad nekkes abeḥnuq-nni
yesberbren γef umezruy (ttarix) n Yimaziγen n Libya u ad d-nessken belli γer-neγ igiman (luluf) n yiseggasen
ay-a seg wasmi ay nella da, yerna tudert deg Libya tebda-d uqbel ma uwḍen-d Waεṛaben”.
Yiwet seg tγawsiwin timeqranin ara ssutturen Yimaziγen n Libya netta d asteεṛef s tnettit (identité)
akk ed yiles-nsen, maca la ssutturen daγen ad iεawed ad yettwaru umezruy (ttarix) n tmurt-nsen akk-n ara ”ttuqadren
yismawen n wid d-yeqqimen deg umezruy u jjan-d lweṛt adelsan” i Yimaziγen.
Sin wussan sdeffir ma yebda wesqerdec, aneγlaf amezwaru (premier ministre) alibi Baghdadi Mahmoudi yedda γer Jebel
Gharbi yellan d yiwen seg yimukan anda ggten Yimaziγen deg Libya (300 n yikilumitren γef Ṭ̣rables), u
yessers din aẓru amezwaru i lmend n lebni n lluzin n ssiman, am wakk-n ay d-yerra tudert i yiwen n usenfar (projet)
n lebni ay yettwaḥebsen, naqal, seg yiseggasen n 1990.
Seif Al-Islam, memmi-s n Kadhafi, yeldi, azekka-nni, yiwet n teγsart (centrale) n trisiti akk ed yiwen n uxezzan
n waman d ameqran ay d-yezgan deg yiwet n tama εlayet 860 n lmitrat nnig lebḥeṛ. Axezzan-a, d asif-nni ”ameqran
akellax (artificiel)” ay as-d-yessawaḍen aman, yerna d asif-a daγen ay d-yettawyen s yiqudas imeqranen, aman
yellan ddaw tmurt, deg wenẓul (sud) γer tmiwa iqerben s iri n lebḥeṛ. Sin-a n yisenfaren (projets)
[lluzin-nni d uxezzan-nni n waman] sqamen-d 400 n yimelyunen n weuroten, yerna, asmi ara faken, ad sselhun tudert n yimezdaγen
n tama-a yettwaεezlen anda ur teqεid ara tmurt. Yuγ lḥal, imezdaγen-a ddren, ladγa, s tfellaḥt
ay xeddmen deg yizuγar isennden s
adrar n Jebel Gharbi.
Mi d-yusa Seif Al-Islam γer tullya n yisenfaren-a, imezdaγen rran-as tajmilt s trmeγriwin ay deg llan
yegmaren (iεudiwen), lmuziga akk ed ccḍeḥ. Yuγ lḥal, memmi-s n Kadhafi γer-s acḥal
n yiseggasen ay-a seg wasmi ara yekkat γef temsalt n Yimaziγen deg Libya, s yisem n Tsudut (Fondation) n Kadhafi.
Tiddukla-a tessaweḍ, deg 2006, ad tekkes yiwen n lqanun yettwagan deg 1970 u d win ay imenεen tukci n yismawen
imaziγen i yigerdan, d ay-n umi tsemma tiddukla-a d ”lbaṭel ay γef ur tessefk tsusmi”.
Llan azal n 26 n yimelyunen n Yimaziγen u nitni d agdud aneṣ̣li deg Tefriqt n Ugafa (Nord). Agdud-a
yedder deg yiwet n tmurt meqqren azal n 5 n yimelyunen n yikilumitren imkuẓen (carrés), seg Meṛṛuk alama
d Ataram (lγerb) n Maṣ̣er. Imaziγen bḍan d tirebbaε yemgerraden (yemxallafen), maca yecrek-iten
yedles (culture) akk ed yiles umi qqaren tamaziγt.
Taγbalut (source) : http://cbf.fr/article_leger.php3?id_article=827
Sγur : Mahmud Turkia – AFP
Ṭ̣rables (AFP) - 22 Γuct 2007
Tasuqilt sγur Omar Mouffok
Qqel γer usebter n umager