Tiddukla Tadelsant Imedyazen

Asebter n umager | Imagraden | Isalan | Imenzayen | Taftilt | Imawalen | Idlisen-nnegh | Leqdicat-nnegh | Imazighen | Lmed tamazight | English | Español | Français | Arabe | Anmager | Tabrat n Yimedyazen | Arum-agh-d | Imaslad'en | Tamesgida | Amezruy n Tiddukla

Assekcem n tmaziγt deg Tgerdast n Welmud Alemmas (BEM) i tikkelt tamezwarut deg yikayaden* n Yunyu 2007

*examens
Sγur Amar Ouramdane (La Dépêche de Kabylie)
 
aselmadamahegh.jpg
 
Seg wasmi ay tt-skecmen s aγerbaz, deg Ctembeṛ n 1995, tutlayt tamaziγt teqqim acḥal nettat deg rrif. D acu kan, mi akk-a ay gan tasmeskelt (réforme) n unagraw (système) n ttṛebga, aγlif (ministère) yerra-d lwelha-s tikkelt niḍen γer usselmed n tutlayt-a. Tikkelt-a, gan-d idlisen n uγerbaz i usselmed n tmaziγt i wegrud adzayri, am wakk-n akk tinegwa (matières) sεant idlisen-nsent. D acu kan, asmatu (généralisation) n ussemed n tutlayt tamaziγt deg wakk timiwa n tmurt n Ldzayer d ay-n ay d-yemlalen uguren d imeqranen, u ssebba tameqrant γef leḥsab n kra netta d lexṣ̣aṣ̣ n wid ara yesseγren lecyax ijdiden n tmaziγt. Γas ma yella ldin aγerbaz i usselmed n lecyax n tmaziγt deg Usudu (Institut) n Ben Aknoun, ulac iselmaden. Bitt, imezwura ay yebdan la kkaten γef tmaziγt la d-qqaren dakk-n ass-a, tamaziγt la tteqqel γer deffir.
 
"Deg 1995, tella tutlayt-a la tettusselmad deg 16 n twilayin. Ass-a, mazal kan la tettusselmad deg kra kan n yiγerbazen, deg 12 n twilayin". D ay-a ay aγ-d-yenna yiwen n uselmad deg Tizi Wezzu. Yuγ lḥal, tikkelt-a, aγlif yessuffeγ-d yiwet n tmelγut (circulaire) ay deg aneγlaf (lewzir) n ttṛebga taγelnawt la yettḥettit γef wesmatu (généralisation) n usselmed n tmaziγt deg wakk timiwa n tmurt. Amaru (secrétaire) n weγlif iceyyeε tamelγut-a i wakk imaswaḍen (inspecteurs) n tkadimiyin akk-n ad εelmen yis-s, yernu tnac seg yimaswaḍen-a yessefk ad bdun ad xeddmen yis-s u ad qadren akk ay-n yellan deg-s. Gar tikadimiyin ay terza temsalt-a, nezmer ad d-nebder tin n Umm Lebwaγi, Batnet, Bgayet, Tibeskert, Tubiret, Tamenγest, Tizi Wezzu, Ldzayer, Seṭṭif, Bumerdas, Xenclet d Tγerdayt. Tamelγut-a llant deg-s aṭas n lewṣ̣ayat ay yessefken ad ttwaḍefrent.

Deg tezzwert n tmelγut-a, nezmer ad nγer dakk-n aneγlaf (lewzir) la d-yesmektay imḍebbren n tkadimiyin n twilayin akk-n ad gen ay-n yessefken i lmend n ussekcem n tutlayt n Dda Lmulud cwiṭ, cwiṭ s aγerbaz, akk-n d-nnant tmelγa niḍen iεeddan, u ad bdun yinelmaden ad lemmden tutlayt-a seg useggas wis 4 n welmud amenzu, deg useggas amezwaru n welmud alemmas, d useggas amezwaru n tesnawit (lycée). "Deg leqdic i lmend n ussekcem n tmaziγt, cwiṭ, cwiṭ, γer uγerbaz, d wethelli deg tutlayt-a akk-n iwata, ad awen-d-smektiγ akk ay-n teḥwağ tutlayt-a", s wawalen-a ay d-tebda tmelγut-a ay yettwaferqen ula γef yiγerbazen. Tabrat-a tesmektay-d dakk-n almad n tutlayt-a ad ikemmel deg useggas wis 5 n welmud amenzu, deg useggas wis 4 n welmud alemmas d useggas wis sin n tesnawit (lycée). D acu kan, akk-n d-tenna tmelγut-a, yelha ad ternu ad tettussekcem tmaziγt deg yiseggasen niḍen n usselmed, simmal la d-wejjden yiselmaden ara tt-yeslemden. Maca, aneγlaf yesmekti-asen-d diγ dakk-n inelmaden ay ilemden tutlayt-a deg kra n useggas, ur tt-ttkemmilen ara deg useggas ara t-id-iḍefren. Tamelγut-a, la asen-teqqar ihi, i yemḍebbren n tkadimiyin ad swejden iman-nsen, yernu, syad d tasawent, ur ttilin ara yigerdan ara yeqqimen mebla ma γran tanga (matière) n tmaziγt. Tameγrut-a terna-d dakk-n yessefk ad ttwaxedment lḥemlat i lmend akk-n ad gen ifadden i yimawlan n yinelmaden, akk-n ad mmeṛkin arraw-nsen deg trebbaε ara yeγren tamaziγt. Ma d lweqt n welmad n tmaziγt, ur ibeddel ara u yeqqim kan 3 n tsaεtin i dduṛt. Ay-n yesεan azal meγγren deg lewṣ̣aya-a netta d assekcem n tmaziγt i tikkelt tamezwarut n deg yikayaden (examens) n Tgerdast n Welmud Alemmas (BEM) n Yunyu 2007, dγa d ay-n ibanen dakk-n tikkelt-a, tamaziγt ad as-tettunefk tezmilt (note) deg yikayaden. "Tamaziγt yessefk ad as-tettunefk tezmilt am tnegwa (matières) niḍen. Yuγ lḥal, ay-a yettekka deg usselmed yernu s kra n way-n ilemmed wemdan yessefk ad yettuqeyyem". D ay-a ay d-tenna tmelγut n uneγlaf deg way-n yerzan tamsalt-a, sakk-in, textem-itt : "Γef way-a, ad yettussekcem ukayad n tmaziγt i tikkelt tamezwarut deg yikayaden n Tgerdast n Welmud Alemmas deg tgara n useggas aγurbiz n 2006-2007, u ad t-sεeddin akk inelmaden ay yeγran almud-a alamma d aseggas  alemmas wis 4". Aneγlaf, iweṣ̣ṣ̣a daγen s tebrat-a, imaswaḍen (inspecteurs) akk-n ad ḍefren s lqerb ccγel-agi u ad d-ttarun iṛabulen (rapports) sya γer da, γef wamek ara teddunt lumuṛ deg wenrar. Maca, llan aṭas n yiselmaden n tmaziγt ara yettwalin ay-a d aγebbar s allen. "Aγerya ad rẓen iqerray-nsen akk-n ad frun uguren n tmaziγt, inemhalen (imḍebbren) n yiγerbazen  rran tutlayt-a deg rrif, win ay as-yehwan ad tt-yelmed, ma d win umi ur tehwi ara, yezmer ad yeqqim, yernu γas akk-a tamaziγt teqqel d tutlayt taγelnawt u tekcem deg tmenḍawt (constitution), nitni, deg wass n letniyen tameddit ay tt-sselmaden". Akk-a ay aγ-d-ixebber yiwen n uselmad n tmaziγt n Tizi Wezzu, ay yettekkan deg yiwet n tiddukla n yiselmaden n tmaziγt.

Sγur Amar Ouramdane (La Dépêche de Kabylie)
 
Tasuqilt sγur Omar Mouffok
 
 
Aru-d ay-n tettwaliḍ, ttekki deg wenmager-nneγ (forum).
 

Tiddukla Tadelsant Imedyazen
Association culturelle Imedyazen
BP 129 Poste Didouche Mourad
16006- Alger - Algérie
Tel. (+213) (0) 64 77 07 37