Tiddukla Tadelsant Imedyazen

Lxir n yimawlan

Asebter n umager | Imagraden | Isalan | Imenzayen | Taftilt | Imawalen | Idlisen-nnegh | Leqdicat-nnegh | Imazighen | Lmed tamazight | English | Español | Français | Arabe | Anmager | Tabrat n Yimedyazen | Arum-agh-d | Imaslad'en | Tamesgida | Amezruy n Tiddukla

Ayen txeddem tyemmat s leh'mala
 
Yiwen ur yezmir ad yenker' lh'if d leâtab ay tettak tyemmat bat'el i wakk-n ad as-teg i mmi-s ayen yeh'wadj. Tayemmat terfed mmi-s di tâebbud't-is u tewwi ghef ldjal-is lmeh'na sdeffir tayed'. Nnig waya, asmi ara t-id-tarew, tar'wih't-is tâelleq ger tudert d lmut. Anect-a akk tqubel-it tyemmat s tteâzima idjehden d ss'ber ameqran, mebla nndama wala lemzeyya.
 
Mi ara d-ilal wegrud, tayemmat tettabdad-as, tlehhu-d yid-s yernu tettr'ebbit-id s tayri (leh'mala) d tameqrant. Tessutt'ud'-it sin yiseggasen s lekmal-nsen, yernu asmi ara ifak tutt'd'a, mazal tettkemmil tlehhu-d yid-s, tettak-as akk lweqt-is, mebla ma tga leh'sab i leâtab-nni akk ay d-tessutur ttr'ebga. Mebla ccek, tayemmat tefka lweqt-is d tezmert-is d wat'as n tghawsiwin nnid'en d asfel i wakk-n ad d-tessker mmi-s, yernu ur yeshil ara waya.
 
Ghef ldjal n mmi-s, tikwal tayemmat terra-tt tmara ur teggan ara, xas akk-n teh'wadj asteâfu. D aya ay yettaddjan tayemmat tâeyyu, tfeccel. D acu kan, ad twehh'ded' R'ebbi imi, xas ter'wa lh'if i wakk-n ad d-tessker mmi-s negh yelli-s, tayemmat d lfer'h' ay tferr'eh' mi ara sen-tebded i yigerdan-is, yernu lfer'h'-agi irennu-yas di tezmert.
 
D tayemmat ay d tamenzut ay d-yettenkaren ss'beh'. Yernu deg yid', d tayemmat ay ikeccmen s usu d taneggarut. D tayemmat ay d-yettheggin tiremt n ts'ebh'it i mmi-s negh yelli-s d yiâeggalen merr'a n wexxam. Yernu mi ara ffghen akk wat wexxam, ama gher lxedma, s agherbaz (llakul) negh s ayen nnid'en, d tayemmat ay d-ttaddjan i yiman-is deg wexxam. Ur testeâfay ara wanag tettkemmil leqdic, tlehhu-d d usewwi d ccghel n wexxam mebla ah'bas wala asteâfu. Mi ara d-yughal wegrud seg ugherbaz, ad d-yaf imekli-yines yewjed, u ad yettc s leh'r'ar'a, di lweqt i deg tayemmat tikwal, xas ttcan akk wat wexxam, nettat werâad tettci. Tayemmat tezga tettcur' d tazmert. Txeddem ccghel-is seg wul yernu s lfer'h'. Aygher ? Acku th'emmel igerdan-is d twacult-is. Xas ayen txeddem yesseâyay, nettat ur tetth'ulfu ara i âeyyu acku lfer'h'-is netta mi ara txemmem dakken s kra n wayen txeddem, la t-txeddem i mmi-s negh yelli-s i wakk-n ad imghuren u ad sâun azekka yeddjudjgen.  

Tayemmat tessaram dakken akk arraw-is ad rebh'en, meh'sub ad ughalen d imdanen is'elh'en, inefâen, imeânen, d arraw n tfamilt, d arrac yettqadaren imawlan-nsen yernu ttaghen-asen awal, ttaghen awal i R'ebbi u ttagaden-t, d arrac inefâen tawacult-nsen, timetti (société) d tmurt-nsen.  
 
Dd'meâ ay tesâa tyemmat seg warraw-is i wakk-n ad rebh'en yettara-tt dima tefr'eh', yennecr'ah lxat'er-is, xas akk-n zz'ayet fell-as teâkemt n ccghel. Tayemmat werdjin teggar-d nnhati negh tettcetki-d, wanag dima txeddem seg wul u tettawi ayen ur d as-nehwi ara.
 
Nnbi Muh'emmed, taz'allit d sslam n R'ebbi fell-as, yessefhem-d amek ay tetth'ulfu tyemmat yesâan mmi-s, u yenna-d : "Leh'nana ay tesâa tyemmat d rr'eh'ma ay s-d-yefka R'ebbi, lemmer maci d leh'nana-yagi, tayemmat ur tbegghu ara ad tessutt'ed' mmi-s, u ad tekr'eh aya am wakk-n ara yekr'eh ufellah' ad ir'uh' ad yexdem deg yiger i lh'amu n yit'ij yesserghayen".  
 
 
Ayen ixeddem ubabat s leh'mala
 
Ula d ayen yettak ubabat d asfel ur ixuss' ara. D ababat ay d-yettawin aghrum i twacult; d netta ara yetts'errifen ghef wuttci n yiâeggalen, ghef yicett'id'en-nsen, ghef wexxam, ghef tezrawin (leqraya) n warrac d tezmert-nsen d wakk ayen teh'wadj twacult.
 
Yal ass, mebla ma id'eyyeâ lweqt, ababat ixeddem i wakk-n ad d-yerbeh' lqewt n wexxam-is u ad is'erref ghef twacult-is. Ababat ixeddem ama s lbal-is negh s ss'ura-s. Nezmer ad t-naf la ixeddem ula s ddaw n yit'ij yesserghayen negh isebbel tar'wih't-is, yeffegh gher tlemmast n lebh'er' ihajen i wakk-n ad d-yawi amâic i wexxam-is. Ababat iqebbel ad âeddint fell-as akk lemh'ayen-agi s ss'ber d ugguccel (lâazima) idjehden, ala kan i lmend n twacult-is.  
 
Ula d ababat yessaram ad d-ffghen warraw-is d ineâmar'en, akk-n tessaram tyemmat.
 
Imawlan d usirem-nsen :
 
Tt'meâ ay sâan yimawlan ghef dderya-nsen meqqer maci d kra, yernu lemmer ad teffegh targit-nsen gher tidet, lfer'h'-nsen ur iseââu ara tamtilt : anwa ay d imawlan ur nferr'eh' ara lemmer ad z'ren dakk-n mmi-tsen yewwi-d iman-is di tezrawin (leqraya) yernu yettur'ebba u cekkr'en-t-id akk medden ? Wagi d aqcic yessawd'en ad yili akk-a yettughal d agerruj i yimawlan-is; win yesfer'h'en imawlan-is, yernu d aya ay ttmennin medden mi ara d-inin ddeâwa-yagi :
 
"Ad agh-d-yefk R'ebbi tilawin d dderya ara d agh-yettcar'en tit', d wid ara d agh-yerren d imenza seg wid ay k-yettagaden" (Leqran, 25/74).
 
Dgha, yal agrud yessefk ad yeqdec i wakk-n ad yawed' gher way-n ssaramen yimawlan-is. Ma yella mazal-it yeqqar, yessefk ad yessers mlih' lbal-is di leqraya u ad igher seg wul i wakk-n ad d-yawi igmad' (résultats) yelhan di tezrawin-is (leqraya). Ma ifuk tizrawin-is yernu yufa amkan-is di tmetti (société), yessefk ad yessexdem akk ayen yelmed i wakk-n ad yenfeâ iman-is u ad yenfeâ lghir-is. Yessefk ad yeddu s tin n lxir akk d medden merr'a yernu ur yessefk ara ad yughal d taâkemt ghef tmetti. Yessefk dima ad itteg akk ayen umi yezmer i wakk-n ad yili d aqcic is'elh'en, yettaghen dima awal i R'ebbi, am wakk-n ay yessefk ad yedâu s lxir i yimawlan-is.  
 
Ma yella aqcic la yettidir mebâid ghef wexxam n yimawlan-is, ur yessefk ara ad yettu imawlan-is, ladgha imi ineggura-ya zemren ad h'ulfun i lxiq ma qqimen i yiman-nsen. Yessefk ghef mmi-tsen ad asen-yettaru sya gher da, u ad irezzu fell-asen deg wussan n yimuras (vacances), ladgha deg wussan n leâyudat n Yinselmen. Yessefk dima ad ten-yessefr'ah' u ad yessinef ad ten-yejreh'.    
 
Ma yella mmi-tsen yexs'er di ddunit-is yernu iga at'as n leh'r'am deg-s, yessefk ad d-yughal s Abrid n Ss'wab u ad yessuter si R'ebbi ad as-yeghfer. Yessefk ad yeg akk ayen umi yezmer i wakk-n ad is'eggem ayen yessexs'er, yernu ur yessefk ara ad iâawed ad id'urr imawlan-is ma yella yutab.  
 
Aqcic is'elh'en
 
Imawlan, lemmer ad d-r'ebbin mmi-tsen ttr'ebga yelhan yernu ad t-id-ssuffghen yes'leh', ad ttcen si lfayda-yines. Aqcic is'elh'en d win yesâan taflest (liman) idjehden deg wul-is yernu yefhem d acu ay d lmeâna n Lislam (kennu s ddaw n leh'kem n Sidi R'ebbi) , u ixeddem ddin-is, yettz'alla, yettuz'am, ih'edder' i tz'allit n terbaât, ih'dder' i temsirin (ddur'us) d temliliyin n uselmed n ddin yernu yettekkay di leqdicat yettwaxdamen ghef ddin. Aqcic am wa ad yessefr'eh' imawlan-is ama di ddunit-a, negh di laxert.   
 
Nnbi, taz'allit d sslam n R'ebbi fell-as, yenna-d : "Mi ara yemmet wemdan, ad h'ebsent akk lh'asanat ay yella yettawi-tent ghef lexdayem-is di ddunit, ala kan tlata n lexdayem : tigin n kra ara inefâen akk medden (ghef umedya bennu n ldjameâ, agherbaz, sbit'ar, atg.), tiddjin n tmussni ara inefâen wiyad' d tiddjin n dderya is'elh'en ara s-ideââun s lxir (mbeâd n lmut-is)". (Al-Bukhari, Muslim and Abu Dawud).
 
Aqcic is'elh'en d win ixeddmen lwadjeb-is gher ldjiha n yimawlan-is akk-n ay d-yeqqar ddin-nnegh. Lwadjeb n weqcic gher ldjiha n yimawlan-is netta d aqader-nsen, ad yeh'deq yid-sen u ad yeddu yid-sen tikli yelhan, ad asen-yeddu di lebghi seg wul, yernu ur yessefk ara ad yewâer' akk id-sen u ad ten-iqabeh', ladgha mi ara ughalen yimawlan-is d imgharen. Aqcic ur yessefk ara ad d-yini kra ara yesserfun imawlan-is wanag yessefk ad yettmeslay yid-sen dima s leh'daqa.   
 
Ata wayen ay d-yesselmad Leqran i wegrud i wakk-n ad t-yed'fer di ddunit-is merr'a : "R'ebbi yumer' dakken ur tâebbded' yiwen ala Netta u ad th'edqed' s imawlan-ik. Lemmer yiwen deg-sen negh di sin yid-sen ad awd'en gher temgher, ur sen-qqar "uf", ur ten-ttnagh, wanag mmeslay yid-sen s yiles az'idan, taghed'-asen awal s tin n leh'nana d rr'eh'ma, tedâud' : A R'ebbi, r'h'em-iten akken ay d iyi-d-r'ebban asmi ay lligh d amect'uh'" (Leqran, 17:23-24).  
 
"Numer' (R'ebbi yumer') amdan ad yelhu d yimawlan-is: yemma-s terfed-it xas akken dd'eâf irennu-d ghef wayed'" (Leqran 31:14).
 
"Numer' amdan ad yeh'deq s imawlan-is: s lqerh' ay t-terfed yemma-s yernu s lqerh' ay t-id-turew". (Leqran 46:59).  
 
Igerdan yessefk alamma cawr'en imawlan-nsen ara kecmen gher texxamt-nsen. Igerdan ur yessefk ara ad kecmen gher texxamt n yimawlan-nsen mebla ma âeggnen-asen negh ddjan-ten yimawlan-nsen ad tt-kecmen. D ta ay d lemqadra n yimawlan.  
 
"Mi ara yawd'en warrac-nwen d imeqranen, ddjet-ten ad ffghen (axxam-nwen) ma bghan (yernu melmi ay sen-yehwa), akken gan wid ay ten-yugaren" (Leqran 24:59)  
 
A win yufan, mi ara d-kecmen yimawlan n wabâad' s axxam-is, netta yessefl ad yebded s tin n lemqadra, ur yester'h'ib ara yis-sen netta yeqqim negh yezz'el.
 
Nnbi, taz'allit d sslam n R'ebbi fell-as, s timmad-is, yella yettabdad i wakken ad yester'h'eb s Fat'ima (yelli-s) mi ara d-terzu fell-as. Yernu yella Nnbi yettsellim fell-as u yettaârad'-itt-id ad teqqim. Akken daghen, Fat'ima tella tettabdad i wakken ad tester'h'eb s baba-as mi ara d-yerzu fell-as ula d netta. Akka ay tella Fat'ima, ad yeqbel R'ebbi fell-as, tettqadar imawlan-is (yettwabder-d di Ssunnat n Abu Dawud, Al-Nasai d Al-Tirmidhi).
 
Aâiwen n yimawlan s yedrimen  
 
Dderya yessefk ad tâiwen imawlan-is s yedrimen ma yella h'wadjen. Yiwwas, yusa-d yiwen yilemz'i gher Nnbi, taz'allit d sslam n R'ebbi fell-as, u yeccetka-yas-d dakken baba-s yebgha ad as-yawi ayla-s. Nnbi, taz'allit d sslam n R'ebbi fell-as, yenna-yas : "Baba-k yettalas ama deg-k, ama deg wayla-k".  
 
Lwadjeb n dderya mbeâd n lmut n yimawlan :
 
Yiwwas, yiwen n wes'h'aybi yesteqsa Nnbi, taz'allit n sslam n R'ebbi fell-as, yenna-yas : "Ay amazun (lmersul) n Sidi R'ebbi ! Yella kra ay zemregh ad t-xedmegh i wakken ad nefâegh imawlan-iw mbeâd ma mmuter ?". Nnbi, taz'allit d sslam n R'ebbi fell-as, yenna-yas : "Ih, yella wacu ay tzemred' ad t-txedmed' : yessefk ad asen-tedâud' u ad tessutred' di R'ebbi ad asen-yeghfer; yessefk ad txedmed' ayen i ghef k-wess'an; yessefk ad telhud' d wid ay k-yettilin u ad tesmeghred' s yimeddukal-nsen" (Abu Dawud, Ibn Majah d Ibn Hibban).
 
Yiwet yelhan ad tt-id-nini i yimawlan d tagi : "A R'ebbi ghfer-iyi ddnub-iw d ddnub n yimawlan-iw, r'h'em-iten akken ay d iyi-d-r'ebban asmi ay lligh d amect'uh'".
 
Imawlan ma ur llin ara d Inselmen
 
Yessefk ghef wegrud ad yeg lxir i yimawlan-is, xas ur llin ara d Inselmen. Yessefk ad asen-yagh awal, d acu kan, ur yessefk ara ad ten-id'uâ deg wayen ara t-yessiwd'en ad yeg icriken i R'ebbi negh ayen i deg ara yeâs'u Ah'nin. Ma yella imawlan n wabâad' nnan-as ad yeg kra ixulfen abrid n Sidi R'ebbi, netta ur yessefk ara ad asen-yagh awal.  
 
"Qader imawlan-ik; maca ma yella bghan ad k-ssiwd'en ad as-tged' acrik i R'ebbi, ur sen-ttagh ara awal. Xas akken, ddu yid-sen s leh'daqa di tudert n ddunit-a". Leqran 31:15
 
Win yesâan imawlan-is maci d inselmen, yessefk ad yeqqim yelha yid-sen. Ghef umedya (ghef lemtel), yessefk ad yessemgher yis-sen mi ara d-rzun fell-as, yernu yessefk ad yeddu yid-sen s leh'daqa u ad ten-iâawen s yedrimen, ad ten-yessettc u ad ten-yessels, ad irezzu fell-asen u ad asen-yebded u ad ten-idawi mi ara ad'nen. Nnig waya, yessefk ghef mmi-tsen ad asen-yedâu i wakken ad ten-id-yehdu R'ebbi. Win ara igen leh'san deg yimawlan-is u ad asen-yedâu am wakka, R'ebbi ad t-idjazi s lajer' meqqren. Maca aqcic yellan d aghewwagh (rebelle), ur yettagh ara awal i yimawlan-is yernu ur sen-itteddu ara di lebghi, ad yerfu R'ebbi fell-as. Nnbi, taz'allit d sslam n R'ebbi fell-as, yenna-d at'as n wawalen ghef waya : "Win ara ixedmen lxir deg yimawlan-is ad yidir d aseâdi u di leqniâa; yernu ad yesseghzef R'ebbi di leâmer'-is" (yettwabder-d di Al-Fath Al-Kabir).
 
Dgha yessefk fell-anegh ad nexdem imawlan-nnegh seg wul ma nebgha dderya-nnegh, ula d nekni, ad agh-texdem seg wul.
 
Ma ur nessefr'eh' ara imawlan-nnegh, R'ebbi ur iferr'eh' ara yis-negh; yernu urfan n R'ebbi ttanqasen asmi ara neqsen wurfan n yimawlan-nnegh.
 
Sidi R'ebbi iqebbel tlata n ddeâwat mebla ccek, tigi d ddeâwa n win yettwad'elmen, tin n win is'ufren, d win n yimawlan mi ara dâun i yigerdan-nsen.
 
Nnig waya, acrak s Sidi R'ebbi d âess'u n yimawlan d sin si ddnubat imeqranen akk di ddin-nnegh, u rnu-ten-id gher tama n tmenghiwt n wemdan d tgallit s lh'anet.  
 
Wid ixeddmen ddnubat imeqranen, Sidi R'ebbi ad ten-iâaqeb s tmes n Djihennama, ala ma yella bab-is yutab gher R'ebbi; yernu ma yella aqcic yed'lem yiwen seg yimawlan-is, yessefk ad yessuter seg-s ssmah'.
 
Win ixedmen ddnub, alamma d Ass n Uh'aseb ara t-iâaqeb R'ebbi, maca ddnub ara yexdem wabâad' akk d yimawlan-is, ad t-iâaqeb R'ebbi fell-as di ddunit, uqbel ma yemmut.
 
Âalqamah yella d yiwen seg yes'h'aybiyen yelhan ay yeddukulen akk d Nnbi, taz'allit d sslam n R'ebbi fell-as. Yella yettz'alla, yettuz'am u yetts'eddiq seg wul, yexdem lwadjbat-is akken yessefk. D acu kan, asmi ay yejwedj, yughal ih'emmel tamett'ut-is ugar n wanect ay ih'emmel yemma-s. Dgha, asmi ay yella la yettmettat, ur yessawed' ara ad d-yent'eq s ccada "La ilaha illa Allah". Nnbi, taz'allit d sslam n R'ebbi fell-as, yessuter si yemma-s ad as-tsemmeh', maca nettat tugi. Dgha, Nnbi yessuter si Bilal ad d-yejmeâ isgharen u ad ssighen times i wakken ad sserghen Âalqamah. Mi twala tyemmat-nni aya, ighad'-itt mmi-s, yih'nin-d wul-is ghur-s, dgha tsemmeh'-as. Dgha imir-n, Âlqamah yessawed' ad icihed mi akken ara d-yeddu leâmer'-is.  
 
H'emmlet imawlan-nwen!
 
Mi ara d-nerr s lexbar i wach'al n lxir ay xedmen deg-negh yimawlan-nnegh, yal aqcic negh taqcict yessefk ad iqader imawlan-is, ad yelhu yid-sen u ad asen-yerr lxir.
 
Aqcic ara igen aya ad t-idjazi R'ebbi s Ldjennet yernu ad yidir di liser d sseâd di ddunit-a, ncalleh. Ma d aqcic ay yeâs'an imawlan-is, ad yebnu kan ghef wurfan n Sidi R'ebbi.  
 
Ihi get ayen tzemrem i wakken ad tilim d dderya n leh'lal, d dderya is'elh'en. H'emmlet imawlan-nwen i wakken ad tidirem di lbar'aka u ad tmenâem i wurfan n Sidi R'ebbi.
 
Sghur Mohammad Amin C. Cave
Aâiwed n tghuri sghur n Da'wah Group
Tasuqilt sghur Omar Mouffok
Tanemmirt i gma-tnegh Tameem Jorgensen si Danmar'k   

 

Tiddukla Tadelsant Imedyazen
Association culturelle Imedyazen
BP 129 Poste Didouche Mourad
16006- Alger - Algérie
Tel. 064 77 07 37